Sidor

fredag 2 december 2011

Söt mat!

Mycket söt mat (ofta i dubbel bemärkelse, för mycket kakor och tårtor finns det på sidan) kan man hitta som inspiration på www.cutestfood.com. Låt kreativiteten flöda, låt dig inspireras!






Har du lagat någonting sött i stil med dessa bilder ovan? 
Maila dina bilder till rasslaskolanhkk@gmail.com och kanske kommer dina verk att publiceras här på bloggen!

torsdag 24 november 2011

Saffransbröd med surdeg

Mitt senaste experiment var att baka julens saffransbröd med surdeg. Jag utgick ifrån ett vanligt recept med saffransdeg, tog bort hälften av jästen och lade till 100 gram surdeg från min surdegsstarter som bor i min kyl. Degen fick jäsa första jäsningen längre än normalt och den jäste verkligen jättefint!


Vad drar jag då för slutsatser ifrån detta experiment? Jo, smakmässigt så kände jag ingen skillnad. Hade hoppats på att få en lite segare konsistens, en annan textur och lite syrligare smak (surt och sött gifter sig ju fint som bekant). Men jag kände inte så stor skillnad alls varken i smak eller konsistens. Jag tror att jag behöver öka på mängden surdeg med åtminstone det dubbla, och kanske ännu mer, till nästa bullbak!

Vågar du baka bullar eller saffransbröd med surdeg? Vad får du för resultat?

Vad är fel?


Titta noga på bilden och skriv sedan en kommentar med vad som du tror är fel med den ur livsmedelshygienisk synpunkt! Varför kan man inte tina kyckling på det här sättet? Det finns flera fel...

(Bilden är hämtad från livsmedelsinspektioner i Norrköping på Facebook)

onsdag 16 november 2011

Vattenkokare vs koka på spisen

På Hagaskolan har man jämfört hur effektivt det är att koka upp 1 liter vatten i vattenkokare jämfört med att koka upp 1 liter vatten i en kastrull på spisen.

Resultat:
Vattenkokare: 3 minuter - 13 öre
Kastrull på spisen: 7 minuter - 60 öre

Vad lär vi oss av detta då? Jo, spara både tid och pengar och energi på att använda din vattenkokare mer när du lagar mat!

Världens bästa rengöringsmedel!

Såpa


I butiker lockas vi att köpa en uppsjö av rengöringsmedel – helt i onödan. Såpa funkar nämligen utmärkt till både köket, badrummet, toalettstolen, golven och möblerna. Miljömärkt såpa tär inte lika mycket på miljö som andra städprodukter, och du utsätter varken dig själv eller din familj för onödiga kemikalier.

Om du behöver starkare medel än såpa bör du välja produkter märkta med Bra Miljöval, i andra hand Svanen.

Tips med såpa!

  • Bränt i kastrullen: Koka upp vatten med lite såpa. Låt stå med lock en stund. Diska, klart!
  • Bränt i ugnen: Smörj in ugnen med koncentrerad såpa och värm till 100 grader. Låt svalna och tvätta ur med en svamp. 
  • Smutsig spis: Gnid in spisen med lite såpa. Låt verka en minut och torka av.
  • Diskbänken: Rengör med lite koncentrerad såpa på en skursvamp. Skinande rent
(Tipsen kommer från www.naturvardsverket.se och där hittar du även många fler städtips!)

Latmaskbröd

Har du gott om tid men ingen riktig ork att göra något så jobbigt (?!) som att knåda en deg? Här är ett recept på världens godaste latmasksbröd!


1. Smula ner 12 g jäst (1/4 pkt) i en rymlig bunke.
2. Tillsätt 3 dl filmjölk (ger brödet en härlig syrlig smak). Värm 3 dl kallt vatten så att det blir varmare än fingervarmt och häll sedan i bunken. Tanken är att den slutgiltiga vätskan bestående av fil och vatten ska ha 37 grader!
3. Blanda tills jästen har löst sig. Då tillsätter du 1-2 msk honung, 1-2 tsk salt, kanske någon matsked olja. Rör om. (Experimentera gärna här och tillsätt någon näve nötter, frön, torkad frukt osv.)
4. Tillsätt 7 dl vetemjöl. Rör om så att allt blandar sig. Degen ska vara lös och mycket kladdig.
5. Täck bunken med en tallrik (lättare att rengöra än en bakduk) och låt jäsa på dragfri plats i 3-4 timmar.
6. Tillsätt 5,5 dl mjöl av valfri sort. Degen ska fortfarande vara ganska kladdig!
7. Låt jäsa i 1 timma. Efter ca 30 minuter sätter du ugnen på 250 grader.
8. Stjälp nu upp degen på ett väl mjölat bakbord, rör degen så lite som möjligt, låt luftbubblorna i degen vara kvar!
9. Strö mjöl ovanpå degen, platta till lätt med handen. Skär sedan med din degkniv ut bröd i den form du önskar, tänk bara på att de ska vara ungefär lika stora!
10. Grädda i ca 15-20 minuter mitt i ugnen.

Enkelt va?! Och vad lite jobb man behövde lägga ner på det! Och sen så otroligt gott med nybakt bröd och en stor klick smör!

söndag 16 oktober 2011

För världen!


Här visas hur stort utrymme som det krävs för att transportera 60 personer med olika färdmedel. Så klart är det inte bara av utrymmesskäl som vi ska välja andra transportmedel än bilen!

Varför ska vi inte använda bilen så mycket? Varför är det bättre att åka cykel eller buss?

måndag 12 september 2011

Livsmedelsinspektioner i Norrköping



Jag hittade en spännande sida på facebook. Så för er som använder er av FB (på gott och på ont) så kan jag rekommendera att ni tar er en titt på Livsmedelsinspektioner i Norrköping. Där kan man lära sig en hel del om hygien i köket och även se vilken restaurang man kanske borde undvika i Norrköping...

fredag 2 september 2011

Grundrecept bröd

Att baka bröd i stället för att köpa fabriksproducerat bröd är bra ur många olika aspekter! Du sparar pengar (en bra bakmaskin kan tjäna in sig själv på ett år eller två), bra för hälsan då du vet att det är bra saker du äter (inte några konstiga tillsatser), du sparar miljön (kan det bli mer närproducerat än i ditt eget kök?)! Dessutom tycker många människor att det är trevligt att baka, det är meditativt att knåda en deg...

Ett av de centrala innehållen i HKK är att man själv ska kunna skapa recept. Om man lär sig grunderna för att baka med jäst så är det sedan inte så svårt att själv skapa en mängd olika recept för bröd!



Grundrecept för vitt bröd

Ingredienser
Mjölk eller vatten 5 dl
Jäst 50 g (1 pkt)
Smör, margarin eller olja 50 g
Salt 1-2 tsk
Vetemjöl 1,2 liter (+ 2 dl till utbakningen)


Tillagning (2 tim )

  1. Smula ner jästen i en stor bunke. Värm vätskan till fingervarmt, 37ºC. Känn med lillfingret, pekfingret är lite för varmt.
  2. Rör ut jästen med lite av degspadet(vätskan). Tillsätt resten av spadet och salt. Tillsätt även oljan här om du väljer det fettet. Tillsätt mjölet och när degen börjar bli smidig tillsätter du det rumsvarma fasta fettet om du väljer sådant. 
  3. Arbeta degen tills den blir smidig och släpper bunkens kanter. Degen ska kännas lite klibbig mot fingret när du känner på den men inte fastna. Ha inte i för mycket mjöl! 
  4. Låt degen jäsa till dubbel storlek under duk i ca 30 minuter. 
  5. Knåda degen på mjölad arbetsbänk tills den blir blank, smidig och släpper från bakbordet. Forma degen efter önskan och lägg i smord form eller på smord bakplåt. Låt degen jäsa under duk 30-40 minuter, till knappt dubbel storlek.
  6. Sätt ugnen på 200-225ºC.
  7. Grädda brödet i nedre delen av ugnen ca 30 minuter. Om du gör portionsbröd gräddar du i mitten av ugnen i kortare tid. Du vet att brödet är färdigt när det har fått fin färg, känns lätt och låter ihåligt när du knackar i botten på det.

OK, så vad kan man nu göra för att skapa sitt eget recept?
Att experimentera i köket är otroligt roligt och spännande! Att man dessutom får äta upp det som experimenterats fram är en bonus som varken ämnet kemi eller biologi (eller något annat ämne) har svårt att konkurrera med! 

Pröva att tillsätt 1 msk socker, eller kanske 0,5 dl brödsirap, eller varför inte lite honung. Vad händer då med brödet? 
Byt ut en del av mjölet mot rågmjöl, havregryn, grahamsmjöl osv. (Minst 50 % av mjölmängden ska vara vetemjöl för att få en fin jäsning, vetemjöl är den mjölsort med mest gluten i). Du ska ha i den "tyngsta mjölsorten först och sist vetemjölet. 
Ha i russin, eller valnötter, eller riven morot, eller tranbär. Blir brödet saftigare och godare om du river i en rå potatis? 
Koka en gröt av olika sorters kross och ha i.
Vad händer om du byter ut lite av fettet mot ett ägg eller två?
Våga dig på att sätta en surdeg och baka ditt bröd med den!
Baka in mörk choklad eller färska örter i ditt bröd?

Det är bara din fantasi som sätter gränser för ditt brödbakeri!

Kanske behöver du pröva dig fram lite grand innan du hittar det perfekta receptet. Ta för vana att känna på brödets konsistens när du sätter degen snarare än att stenhårt gå på antalet deciliter mjöl. Degen ska släppa kanterna något, ha samma konsistens som magen på en bebis, kännas lite klibbig mot fingret men inte fastna.
Skriv upp vad du tar i så att du kan ändra till nästa gång du bakar, eller upprepa om just du nu uppfunnit det perfekta brödet!

Lycka till och kör hårt!

torsdag 1 september 2011

Slå ett slag för frukt och grönt

Enligt rekommendationerna från Livsmedelsverket ska vi äta minst 500 gram frukt och grönt (250 gram av vardera grupp) varje dag för att få i oss de näringsämnen som vi behöver för att må bra...

Enligt en rapport från 2011 från Statens folkhälsoinstitut lyckas vi inte så bra... Hela 91 % av vår befolkning äter mindre än 500 gram frukt och grönt per dag...

En ekvation som inte går ihop! Vad kan man göra för att värna om sin egen hälsa bättre?!



onsdag 31 augusti 2011

Smarta knep för grönsaker.

Kasta inte grönsaker som har börjat se lite trötta ut! Om du lägger dem i kallt lätt saltat vatten en stund innan du ska koka dem så återfår de spänsten. Sallad, paprika och räddisor (bl.a.) blir fina igen om du lägger dem i iskallt vatten ca 30-60 minuter innan du ska använda dem! Tomater som börjar bli lite gamla kastar du inte heller utan kokar en egen ketchup, gör en tomatsås tills nästa gång du ska göra pizza (frys in när den svalnat), eller en varm god tomatsoppa!

Persilja och dill som slokar kan man få fina igen om man skär av en del av stjälken och ställer dem i vatten. Persiljan vill ha kallt vatten och dillen varmt vatten.

Rotfrukter håller sig mycket bättre om du skär av blasten. Lämna bara ett par centimeter.

De flesta frukter och grönsaker trivs bäst i svalskåp eller kylskåp. Undantag är tomater, vitlök och avokado som alla smakar mer och godare om de får vistas i rumstemperatur.

Är din avokado för hård och du behöver den inom ett par dagar? Lägg den tillsammans med ett äpple eller en tomat i en plastpåse och förslut denna. Äpplen och tomater (och även mogna bananer, lök och mogen avokado) utsöndrar gasen etylen som påskyndar mognadsprocessen hos andra frukter och grönsaker. Detta kan alltså utnyttjas om man har omogna bananer eller avokado. Av samma anledning bör dessa förvaras separat när ens frukt och grönt inte är omoget. Har du tomater och gurka tillsammans kommer gurkan snabbare bli dålig!

Potatis skall förvaras mörkt och svalt. Utsätts potatisen för ljus blir den grön och utsöndrar giftet solanin som man kan bli sjuk av. Därför ska man alltid kasta grön potatis!

Källa: Lantmännen, mfl

tisdag 30 augusti 2011

Grön guide

Naturskyddsföreningen har en grattis app som du kan ladda ner i din smartphone. Där hittar du en mängd miljötips. Så här beskriver de appen:
"Bli miljösmart med den här appen från Naturskyddsföreningen. Testa Fiskväljaren, Fruktväljaren, Grönsaksväljaren eller Återvinnaren. Hitta eko och reko kläder bland över 400 butiker över hela landet. Här finns också tips om barnprodukter, klimatsmart mat, bensinsnål bilkörning och råd om din energianvändning hemma."

Hur länge kan man förvara maten i frysen?

  • Grönsaker, svamp och bär - ca 12 månader
  • Magert kött, tex kyckling   - ca 12 månader
  • Bröd                                 - ca 12 månader
  • Mager fisk                        - ca 6-8 månader
  • Fetare kött                        - ca 6 månader
  • Färdiglagade maträtter       - ca 3-6 månader
  • Fetare fisk                         - ca 3-4 månader

Källa: Lantmännen

Smarta knep för bröd.

  • Om brödet blivit lite gammalt kan du först pensla det med vatten och sedan vira in det i aluminiumfolie. Baka brödet i ugnen på 180 grader i ca tio minuter och sedan är det som nytt igen.
  • Piffa upp bullar och annat vetebröd genom att doppa dem snabbt i mjölk och sedan grädda dem i ugnen ett par minuter i 200 graders värme. 
  • Förvara brödet i rumstemperatur och inte i kylskåpet. Ju kallare det är, ju snabbare torkar det. 
  • Gamla husmodersknep för att hålla brödet bra längre - ett halvt äpple i brödlådan håller det mjukt, en halv rå potatis förhindrar mögel.
  • Knäckebröd och kex som blivit lite mjuka och sega blir knapriga och fina igen om du värmer dem i ugnen några minuter. 
Källa: Lantmännen

Smarta knep för hårdost.

Ser osten torr och tråkig ut? Fukta en kökshandduk med
saltat vatten och linda in osten i den. Låt den ligga i handduken i
kylskåpet ett litet tag och din ost blir snart som ny!

Om du lägger en sockerbit i ostkupan eller plastpåsen där du
förvarar din ost håller sig osten bättre och möglar inte lika snabbt.

Källa: Lantmännen

Smarta knep för ägg

Bäst-före-datumet som du finner på äggförpackningen gäller för om ägget förvaras i rumstemperatur. I kyl- eller svalskåp är hållbarheten ungefär en månad längre.

Är du osäker på om ägget är färskt? Gör vattenprovet med det genom att lägga det i kallt vatten. Ett färskt ägg lägger sig på botten, ett ägg som är veckogammalt reser sig upp till hälften medan ett ägg som är mer än tre veckor gammalt ställer sig upp helt i vattnet med den trubbiga delen av änden uppåt. Flyter ägget upp till ytan gör du bäst i att inte äta det alls, för då är det riktigt gammalt.


När du har knäckt ägget så kan du se om det är färskt eller mindre färskt. Ett färskt ägg har en hög gula och den tjocka vitan tätt kring gulan. Är ägget mindre färskt är gulan lägre och vitan är tunnare och flyter ut mer. 

Om du  vänder ägget i sin förpackning ungefär en gång i veckan så ökar hållbarheten. Om du inte orkar hålla på och vända äggen varje vecka så ställ dem helst med den spetsiga änden nedåt. När ägget åldras blir 
luftbubblan i äggets trubbiga del större och det är bättre att ha den uppåt då än nedåt.


Källa: Lantmännen mfl. 

En portion kött.

Du beräknar att det går åt 125 gram benfrittkött per portion till vardags. Till fest får du räkna med ca 200 gram kött per portion.

Var fjärde matkasse.

Det sägs att vi svenskar kastar så mycket som en fjärdedel av maten som vi bär hem från mataffären för att den hinner att bli gammal eller dålig. Låt inte maten ligga i kylen och bli dålig, antingen som otillagad eller som matrester. Stirra dig inte blind på bäst-före-datumet, våga lita på dina ögon och din näsa!

Laga ny mat av dina rester. Blanda ner gårdagens ris i dagens pannkakor och få ett mer mättande tillbehör till din soppa. Gör en smarrig pytt-i-panna av gårdagens överblivna grillrester (blev det någon tzatsiki kvar smakar den utmärkt till). Var uppfinningsrik och kreativ

Om något börjat mögla behöver det inte betyda att maten är otjänlig:
  • Hårda ostar - skär bort minst en centimeter runt mögelangreppet. (I mjuka ostar vill vi ju gärna ha lite mögel!)
  • Bröd - om det bara är lite mögel skär du bort en skiva, är det mycket mögel på flera ställen så kastar du hela brödet.
  • Sylt, saft, mos, marmelad - kasta burken om den är lättsockrad, innehåller den mer än 50 % socker så räcker det med att du tar bort själva mögelskiktet. 
  • Övriga livsmedel som är angripna av mögel kastar du.
Laga inte för mycket mat. Beräkna efter hur många ni är och om du behöver göra någon matlåda. Allt för mycket mat lagar vi till och sedan kastar. (Tänk vilket slöseri både med tid, energi och resurser)

Källa: Lantmännen, Svensk köttinformation, mfl.

Så tar du hand om kött, kyckling och fisk.

När du har storhandlat kan du med fördel frysa in färskt kött, fisk och fågel för att öka hållbarheten. Naturligtvis fryser du inte in det som du avser att tillaga samma dag eller dagen därpå!

Frys in platta paket av köttfärs. Lägg färs i lagom stor mängd (200-500 g beroende på hur många man är i familjen) i en plastpåse och platta till den med handen så att färsen blir en eller ett par centimeter tjock. Då både fryser den in och tinar snabbare. Märk upp påsarna med datum och mängd. Hållbarheten i frys är för färs 3-6 månader.

Ju snabbare infrysning desto bättre hållbarhet. Går det för långsamt kan iskristaller bildas som spränger köttcellerna och de förlorar vid upptiningen mycket av sin saftighet. Temperaturen ska helst vara -25 grader. Ta dig besväret att paketera om stora mängder av kött, gäller allt kött. Andra fördelar är att det är lättare att ta fram lagom mycket och dessutom tinar det snabbare. Se till att använda infrysningsfacket på din frys om du har ett sådant. 

Lufttäta påsar ökar hållbarheten. Använd bara lufttäta påsar när du fryser in kött, kyckling och fisk. Syret i luften får maten att härskna, sug ut så mycket luft som möjligt ur påsarna innan du försluter dem.

Skivat kött kan du antingen lägga bredvid varandra i en fryspåse eller så lägger du dem en och en på en bricka eller skärbräda som du stoppar i frysen. När de hårdnat på ytan packar du dem i en fryspåse. Då kan du lättare ta upp så mycket kött som du behöver. 

Ha framförhållning och tina ditt kött i frysen! Under upptiningen sparar du energi på att kylen behöver arbeta mindre och dessutom så smakar långsamt upptinat kött bättre. Detta tar ett halvt till ett helt dygn beroende på mängd och storlek på köttet. I andra hand tinar du i rumstemperatur och har du kort om tid kan du tina i mikrovågsugnen eller i ljummet vatten (behåll köttet i påsen).

Ångrat dig? Djupfryst kött som börjat tina men som fortfarande är kylskåpskallt kan frysas på nytt utan att köttet blir förstört. Det går även utmärkt att fyrsa kött som du har tillagat.

Källa: Lantmännen, Svensk köttinformation, mfl.