Sidor

tisdag 20 mars 2012

Bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Vad betyder datummärkningen?

Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Ett enkelt sätt att minska svinnet är därför att först titta, lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen – om maten verkar okej går den bra att äta!

Bäst före-datum

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om till exempel temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen, exempelvis ”kylvara, förvaras vid högst +8 °C”. Ju kallare ett livsmedel förvaras desto längre håller det. Om man förvarar maten vid +4-5 °C håller den därför betydligt längre än om den förvaras vid +8 °C. På rubriken till vänster finns råd om hur olika livsmedel bäst förvaras.

Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum.

För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Läs mer om det på länken till höger.

Sista förbrukningsdag

Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan.

Vem sätter bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och grönsaker märkas med hållbarhetstid.

Det är alltid den som ansvarar för livsmedlet – oftast tillverkaren eller den som förpackar livsmedlet - som avgör vilken hållbarhet livsmedlet förväntas ha. Många gånger är datummärkningen förknippad med en viss förvaringsanvisning. Alla som hanterar livsmedlet, från producent till butik, ansvarar för att det är säkert och att det både transporteras och förvaras enligt anvisningarna.
Källa: Livsmedelsverket

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar