Just nu hemma hos mig...

Mys framför öppna spisen, huset är nedsläckt och brasan sprakar. Earth hour så klart! Hoppas du också släckte ner! (Så klart skickat genom telefonen...)

Det närmar sig...

Det är 3 dygn, 6 timmar och ca 15 minuter kvar tills det är dags att släcka ner! Självklart kommer jag att stänga av alla lampor och övrig apparatur som drivs med el mellan halv nio och halv tio på lördag!

Kommer du?!

Grahamsbullar år 6

Idag tränade vi på matlagningsmetoden baka med jäst och gjorde även en prisjämförelse mellan köpt och hembakat. Arbetet flöt på bra och eleverna var mycket duktiga! Vi kunde konstatera att det lönar sig stort att baka själv = bra för ekonomin. Dessutom är det ofta ett bättre alternativ för hälsan med hembakt då det inte är så många "konstiga" ingredienser i, som konserveringsmedel och andra tillsatser! Och även för miljön är det bättre med hembakat, då man slipper ett transportled, från mjölproducent till bageri och så vidare till butik och sen hem.

Recept på gramhamsbullarna:

8 stycken

2 msk matfett (smör, margarin eller olja)

2 dl vätska (mjölk eller vatten)

1/2 pkt jäst

2 krm salt

(ev 1 tsk sirap/honung/socker)

2 dl grahamsmjöl

2-3 dl vetemjöl

1. Värm matfettet med vätskan till fingervarmt, 37 grader. Häll i en skål.

2. Smula ner jästen och rör om tills jästen löst upp sig.

3.Tillsätt salt, ev sött, grahamsmjöl och 2 dl vetemjöl.

4. Arbeta degen tills den blir smidig och släpper skålen. Tillsätt mer mjöl om det behövs. Degen ska kännas lite klibbig men inget ska fastna på fingararna när du känner på den med rena händer.

5. Låt degen jäsa under bakduk i minst 10 minuter, gärna 30-40 minuter.

6. Sätt ugnen på 250 grader över och undervärme. Lägg bakplåtspapper på en plåt.

7. Ta upp degen på mjölat bakbord och arbeta tills den är smidig och släpper bordet utan mjöl.

8. Rulla degen till en längd och skär upp den i 8 lika stora delar.

9. Forma delarna till runda bullar .

10. Låt bullarna jäsa i ca 15 minuter, med bakduk över.

11.Pensla eventuellt bullarna med vatten eller uppvispat ägg och strö över några havre- eller rågflingor, riven ost eller frön av något slag.

12. Grädda mitt i ugnen i ca 8 minuter.

Priset för 8 bröd är 2,73:- räknade vi ut tillsammans och motsvarande skulle uppskattningsvis kosta 25 - 30:- i butik.

Priset per styck för våra bröd var 0,34:-. Och smaken var

fantastisk! Bra jobbat år 6!

Sapere

Idag hade en av grupperna med femmor sin sista teorilektion och då passade vi på att nosa lite på Sapere-metoden. Tyvärr är lektionen inte alls lång så det blev bara till att skrapa ytterst lite på ytan... Vi såg, vi lyssnade, vi luktade, vi smakade och vi jämförde.

Metoden går i korthet ut på följande:

att lära känna sina sinnen och sin egen smak - Jag har rätt till min egen smak!

att våga prova ny produkter och rätter - Jag vågar prova!

att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt - Jag lär mig tala och diskutera!

att öka variationen i det man äter - Jag vill variera!

att utvecklas till en medveten konsument - Jag vet vilken kvalitet jag vill ha!

För dig som vill läsa mer om sapere-metoden så kan du göra det här!

Provmatlagning - år 7

 Även den andra halvan med år 7 har haft provmatlagning i fredags.

Uppdraget var vårrullar med tillbehör och alla lyckades bra!

Hur var det med tallriksmodellen, grabbar? 

 Prydligt dukat bord!

Vackert upplagt, men det är något som saknas va?!

Bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Vad betyder datummärkningen?

Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Ett enkelt sätt att minska svinnet är därför att först titta, lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen – om maten verkar okej går den bra att äta!

Bäst före-datum

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om till exempel temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen, exempelvis ”kylvara, förvaras vid högst +8 °C”. Ju kallare ett livsmedel förvaras desto längre håller det. Om man förvarar maten vid +4-5 °C håller den därför betydligt längre än om den förvaras vid +8 °C. På rubriken till vänster finns råd om hur olika livsmedel bäst förvaras.

Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum.

För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Läs mer om det på länken till höger.

Sista förbrukningsdag

Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan.

Vem sätter bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och grönsaker märkas med hållbarhetstid.

Det är alltid den som ansvarar för livsmedlet – oftast tillverkaren eller den som förpackar livsmedlet - som avgör vilken hållbarhet livsmedlet förväntas ha. Många gånger är datummärkningen förknippad med en viss förvaringsanvisning. Alla som hanterar livsmedlet, från producent till butik, ansvarar för att det är säkert och att det både transporteras och förvaras enligt anvisningarna.
Källa: Livsmedelsverket

Ta hand om maten – minska svinnet


Varje år slängs cirka 30 kilo fullt ätbar mat per person – det motsvarar kostnaden för en hel månads mat! Då är inte det som hälls ut i slasken inräknat. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn.

Under rubrikerna till vänster finns råd om hur man kan gå tillväga genom att förvara maten rätt, tänka smart kring rester och om
vad datummärkningen egentligen betyder.

Här är några enkla råd att börja med:

• Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.
  
• Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
  
• Förvara maten rätt:
  - Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C.
  - De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Om du vill ha dem framme – ät upp dem snabbt.
  - Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
  
• Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras.
  
• Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.

Genom att ta hand om maten gör du inte bara din ekonomi en tjänst utan även miljön. Att producera mat belastar både klimat och miljö och i Sverige slängs varje år mat från hushåll, restauranger och storkök som motsvarar ett utsläpp på nästan 2 miljoner ton växthusgaser. Det är lika mycket som utsläppen under ett år från 700 000 bilar*.

* Siffran är beräknad utifrån en årlig genomsnittlig körsträcka på cirka 1440 mil. Bilarna beräknas släppa ut 180 g koldioxidekvivalenter/km (SIKA, 2008).

Källa: livsmedelsverket

Ung konsument

Hem- och konsumentkunskap heter det ju... "hemma"-biten har många ganska bra koll men vad innebär det att vara en konsument, och helst en medveten sådan?

Konsumentverket (vår statliga myndighet som ansvarar för sådana frågor) har en hemsida som vänder sig till dig som ungdom. Gå in där (klicka på bilden nedan) och utforska den lite... du kan läsa lite, se lite filmer, spela något spel, testa dig själv. En bra uppladdning både inför kommande HKK-period här i skolan men även inför livet!  :D

Praktiskt prov år 7

När man går i år 7-9 så kommer man att ha ett praktiskt prov i HKK. I fredags var det år 7s tur och då serverades det crepês och grönsaker. Mycket prydligt och snyggt, helt enligt tallriksmodellen! Visst ser det gott ut?!

Alla grabbar kämpade på så bra! En fin process och ett lyckat resultat, bravo!

Falsk tosca - recept

Fredagsfika? Den här kakan anses av många vara den ultimata kakan när man ska bjuda många på fika! Den lagas till i en långpanna och skärs sedan upp i så många bitar som man behöver ha. Om man har tid kan man anstränga sig att ta ut hjärtan med ett pepparkaksmått, det blir snyggt! Kakan ska man inte grädda för länge, den får gärna vara lite seg och kladdig. Lycka till, trevlig fredag!

 

Ingredienser

KAKA

• 4 ägg
• 5 dl socker
• 3 dl mjöl
• 2 tsk bakpulver
• 6 msk kakao
• 2 tsk vaniljsocker
• 2 krm salt
• 175 g smält smör

GLASYR:

• 75 g smält smör
• 1 dl socker
• 1,5 dl grädde
• 1 dl sirap
• 200 g kokos

 

Gör så här:
1. Vispa ägg och socker poröst. Blanda med övriga ingredienser. Häll smeten på bakplåtspapper i stor långpanna. Grädda 12-15 min i mitten av ugnen, 200 grader.

2. Blanda samman alla ingredienser till toscasmeten i en kastrull. Koka upp under omrörning. Ta ut kakan, bred smeten över, och grädda ytterligare 10 min.
Låt kakan kallna och skär i bitar.

Vattenförbrukning

Idag diskuterade jag med mina femmor varför vi har SMART-mat i vår skola och varför vi nödvändigtvis måste äta bönor och vegetariskt någon gång i veckan. Vi pratade vattenförbrukning vid produktion av olika livsmedel. 

Här är några exempel:

Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika matvaror:

En hamburgare: 2 400 liter.
Ett kilo nötkött: 16 000 liter.
Ett kilo vete: 1 200 liter.
Ett kilo ris: 2 700 liter.
En liter mjölk: 900 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter.
Ett kilo majs: 900 liter.
Ett kilo hönskött: 3 900 liter.
En kopp kaffe: 140 liter.
Ett glas vin: 120 liter.
En liter kranvatten: 1,05 liter.

Källor: Världsnaturfonden och Sida 

Earth Hour - utmaning

Jag älskar utmaningar, gör du?


Lördagen den 31e mars mellan klockan 20.30 - 21.30 så organiseras Earth Hour på världsnatursfondens initiativ. På deras hemsida så kan man, i samband med detta, utmana vem man vill på så gott som vad man vill men så klart på ett klimatsmart tema!

Hur gör du? Kommer du att tända 100 stearinljus den lördagen och bara mysa med nära och kära? Det ska jag, helt klart! Och kommer du att skicka en utmaning till någon? Det kommer jag...